De söner till Jacob Mårtensson Lalander som stannade kvar i Huså och arbetade vid gruvan behöll efternamnet Lalander. Det var Nils och Olof. De andra tre, Mårten, Jakob och Anders, valde att ta efternamnet Jacobsson.
Denne Anders, sonson till den som är den förste på Andersgrenen, är son till Jacob Andersson och Kerstin Andersdotter. Anders valde att kalla sig Anders Jacobsson Lalander – det som ofta blev A J Lalander.
På samma sätt gjorde hans kusin Olof, son till Stina Andersdotter och Erik Olofsson. Han valde att kalla sig Olof Eriksson Lalander.
På detta sätt kom efternamnet Lalander åter in i deras familjer
Släktföreningen
A J var mycket släktintresserad, det var ett intresse som han delade med sin syssling grosshandlare Per Lalander d ä i Östersund.
Sommaren 1938 kom tre sysslingar överens om att träffas. Förutom A J och Per var det ingenjören Arvid Jacob – Jacke – Lalander. De tre hade inte mötts tillsammans förr, med de visste om varandra. Gemensamt sågs de i Jämtland, for till Bonäshamn, besåg gamla släktgårdar, berättade skrönor och släkthistorier för varandra.
De for också till Huså där de såg gruvfogden Nils Lalanders förfallna fogdegård som stod tom och övergiven. Den önskade de rädda från undergång. Det var då idén till att bilda en släktförening blev till.
Familjen
Anders Jacobsson Lalander föddes 8 mars 1880. Föräldrarna var handlanden Jacob Andersson och Kerstin Andersdotter. Kerstin dog redan 18 november 1883, då Anders var tre och ett halvt år.
Han konfirmerades 1895. I husförhörslängden fick Anders betyget A i innanläsning och kristendomskunskap. Nitton år gammal avlade A J kronolänsmansexamen och anställdes vid landsstaten inom Jämtlands län. Han började tidigt vikariera som vice länsman, även utom hemorten Mattmar.
När A J var 21 år gammal, miste han också fadern, som dog 5 september 1901.
I december 1906 flyttade A J till Strömsund för att få tjänsten som vice länsman. Efter ett år kom A J till Östersund för att vid länsstyrelsen bli vice kronolänsman och e o landskanslist. Åren 1902-1907 var han extra utmätningsman i Ströms distrikt.
I april 1909 gifte sig A J, då 29 år, med Elsa Alfrida Sandelin. Elsa var född 28 november 1886 i Ytterån och dotter till hotellvärden i Ytterån.
De fick tre barn Kurt född 1910 och Kerstin född 1912, båda i Östersund samt Thore född 1913 i Föllinge
Yrkeslivet
A J utnämndes i april 1912 till kronolänsman i Föllinge distrikt och fick då sitt första distrikt ”på riktigt”. Han blev den tredje länsmannen i Föllinge.
Familjen arrenderade Länsmansgården som var en pampig byggnad i två plan med många utsmyckningar, verandor och en loftgång. På nedre planet fanns en stor sal samt tre rum och kök och på övre planet en sal, tre rum och ett extra kök.
Ett rum hade avdelats som kontor. På det sättet fick A J bättre förhållanden än han haft i Östersund. Det fanns ingen finka i huset utan eventuella arrestanter inrymdes på annat håll, möjligen i ett f d kruthus som fanns på gården.
1914 flyttade familjen till Nylands samhälle i Föllinge. Sex år senare, efter polisväsendets omorganisation 1918 fick A J titeln landsfiskal i Föllinge.
Länsmansgården hade tidigare brukats som jordbruk och kunde hålla 3-4 kor och en häst, men om A J drev gården är inte känt.
Brunflo Östersund
1922 var det dags för nästa förflyttning för A J, då som landsfiskal i Brunflo, som var ett större distrikt än Föllinge och som hade dubbelt så stor personal.
Familjen bosatte sig i Östersund där A J köpte en hyresfastighet tillsammans med en bekant, Loberg
A J kom att verka i själva skarven mellan forna tiders ”idylliska” period i ett mycket glest befolkat Jämtland och de mycket större krav som en ny tids polistjänst krävde.